Älgen orsakar ställvis omfattande skador i plantbestånd, främst i sina övervintringsområden. Forskare har tillsammans med skogs- och viltfackmän utarbetat nya rekommendationer som hjälper att förebygga och minska skadorna. Man kan kombinera lönsam virkesproduktion med en livskraftig älgstam. Det gäller att välja de rätta skogsbruksmetoderna och erbjuda älgen alternativt foder under de kritiska vintermånaderna.

Staten ersätter årligen älgskador för flera miljoner euro, men kostnaderna för de verkliga skadorna är betydligt större än detta. Man kan minska skadorna med hjälp av olika metoder inom vilt- och skogsvård. De effektivaste metoderna finns samlade i den nya handboken Skogsbruket och älgen.

Vid skogsförnyelse är det viktigt att åstadkomma ett så tätt plantuppslag som möjligt. Då har älgen mera foder och samtidigt ökar sannolikheten för att ett tillräckligt stort antal plantor skonas. Det är viktigt att upprätthålla så höga fodertillgångar som möjligt under hela planskogsskedet. Tallplantorna får inte heller beskuggas av lövträd, för då blir de extra smakliga för älgen. I vissa fall kan det vara bra att skydda de utvecklingsdugliga plantorna med plantskydd eller stängsel.

Älgen äter gärna tall- och lövträdstoppar efter vinteravverkningar. I gallringar och slutavverkningar i övervintringsområden skall man därför topparna så att de inte täcks av snö. Salt lockar älgen till avverkningsområden. Salt kan också användas till att styra älgarna till sådana områden där de inte orsakar skada, t.ex. till kraftledningsgator och tallplantskogar som är över 5 meter höga.

Stammens storlek regleras genom jakt

Utgångspunkten i de nya rekommendationerna är att älgstammen är i balans med fodertillgångarna i området. Älgskadorna ökar när fodermängden i vinterbetesområdet är för liten i förhållande till älgstammens storlek. Det regionala samarbetet mellan skogsägare och jägare är viktigt för att man skall kunna förebygga skador.

Möjligheterna att kombinera lönsam virkesproduktion med en livskraftig älgstam utreddes i ett samarbetsprojekt med Jord- och skogsbruksproducenternas centralförbund MTK, Jägarnas centralorganisation (JCO), jord- och skogsbruksministeriets skogsavdelning och fiske- och viltavdelning, Skogsforskningsinstitutet, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Finlands älgcentral. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har koordinerat utvecklingsprojektet.

Tilläggsuppgifter:
Projektledare Klaus Yrjönen, 040-547 9075, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio