Konflikterna mellan olika direktiv och övriga EU-stadganden har utretts i ett omfattande utvecklingsprojekt inom ramen för EU:s Östersjöprogram. Finland, Tyskland, Danmark, Polen och Litauen har tillsammans utvecklat ett planeringssystem som omfattar alla direktiv, förfaranden och mål som påverkar vattenförekomsternas tillstånd. Systemet kan användas som stöd för skötsel av av-rinningsområden. De centrala vattenvårdsproblemen utreddes med hjälp av fallstudier på olika håll i Europa. Projektet Watersketch, som kostade 1,5 miljoner euro, leddes av Finlands miljöcentral. Resultaten presenteras i ett avslutande seminarium på Arktikum i Rovaniemi den 14-15 maj.

Olika direktiv kan ha motsatta verkningar på vatten

De olika direktiven har i stort sett samma miljömål. De syftar till att begränsa de skadliga miljöförändringarna och att garantera att förorenade miljöer restaureras. Ramdirektivet för vattenpolitik vill främja organismernas fria rörlighet inom älvsystemet och ge stränga förbehåll för ytterligare utbyggande av vattenkraften. Å andra sidan har strukturellt modifierade älvsystem särskilt nämnts i direktivet. Vid målsättningen för dessa älvsystem beaktas bland annat sådana förändringar som dammar och skyddsvallar som behövs med tanke på elproduktionen och förebyggandet av översvämningar. Direktivet om förnyelsebara energiresurser vill å andra sidan öka vattenkraftsproduktionen.

Ule älvs trappformiga huvudfåra har redan nått måltillståndet

Gemensamma mål för vattnens tillstånd gäller inom hela EU. Enligt dessa mål bör medlemsstaterna vidta åtgärder för att nå ett gott tillstånd i vattenförekomsterna senast år 2015.

I fallstudiet Uleälven kunde man konstatera att älven, som numera är helt trappformig, redan mestadels har nått ett acceptabelt tillstånd. Det bästa möjliga ekologiska tillståndet förutsätter enligt bedömningen att vandringsfiskarnas möjlighet att röra sig längs älven garanteras med anordningar som gör det möjligt för dem att komma förbi kraftverken. De nya målen innebär inte förändringar i den så kallade korttidsregleringen eftersom en minskning av regleringsmöjligheterna skulle drabba vattenkraftsproduktionen. Watersketch-projektets resultat kan tillämpas också i Finland när man i samband med diskussionen om ytterligare utbyggande av vattenkraft bestämmer miljömål för de utbyggda vattendragen.