Trots att gårdsstorleken är liten, var lantbruksinkomsten i Finland år 2004 den högsta i nordiska EU-länder. Detta framgår av den nya nättverkstjänsten publicerad av MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi), där EU:s jordbrukresultat för åren 1983-2004 finns till påseende. Tjänsten är en del av nätverkstjänst Ekonomidoktor som behandlar lönsamheten av jordbruket, trädgårdsproduktionen och renskötseln.
Finlands lantbruksinkomst var ändå år 2004 endast lite över EU:s genomsnitt. Med har räknats även nya EU-länder.
- Danmarks och Sveriges inkomstnivå var däremot den svagaste i EU, dvs. det kan man inte ha som målsättning när man diskuterar om jordbrukets verksamhetsförutsättningar i Finland, konstaterar redovisningschef Arto Latukka, ansvarig för den nya nätverkstjänsten, från MTT:s Ekonomisk forskning.
Sveriges och Danmarks lantbruksinkomster lägsta i EU
Det framgår av Ekonomidoktorns resultat att Danmark hade de högsta försäljningsintäkterna i nordiska EU-länder, dvs. 200 000 euro och stöden 22 600 euro. I Sverige var försäljningsintäkterna 120 500 och stöden 29 400 euro och på motsvarande sätt i Finland 62 300 och 41 000 euro. Stödens andel av totalavkastning, dvs. summan av försäljningsintäkter och stöd, var 10 % i Danmark, 20 % i Sverige och 40 % i Finland.
Jordbrukets nettovärde ökning (farm net value added) var den högsta i Danmark, 64 000 euro. I Sverige och i Finland var den cirka 29 000 euro. Nettovärde ökning blir som ersättning för eget och främmande arbete och kapital samt fasta hyror. När kostnader för användningen av främmande resurser dras av nettovärde ökning och investeringsstöden tilläggs, får man lantbruksinkomsten (family farm income). På grund av stora löne- och räntekostnader fick man i Danmark endast lika liten lantbruksinkomst som i Sverige, cirka 6 500 euro. I Danmark var odlingsarealen 70 hektar och i Sverige 93 hektar. I Finland var jordbruksinkomsten 21 000 euro fast odlingsarealen var endast 46 hektar.
Slovakien har den högsta lantbruksinkomsten i Europa
Lantbruksinkomsten borde täcka kostnader för eget arbete och kapital. Dessa kostnader varierar mellan medlemsstaterna. I Danmark användes 1 800 timmar eget arbete (unpaid labour input) och 480 000 euro eget kapital (net worth). I Sverige användes eget arbete 2 600 timmar och andelen eget kapital var tydligt mindre, 318 000 euro. I Finland användes eget arbete 2 800 timmar och eget kapital 208 000 euro. Om dessa värderas som kostnader med att använda de löne- och räntemålsättningarna för eget arbete och kapital som används i MTT:s lönsamhetsbokföring, blir lönsamhetskoefficenten i Danmark och i Sverige på nivå 0.14 som är tydligt lägre än Finlands nivå 0.46.
År 2004 var lantbruksinkomsten högst i Slovakien, 60 000 euro. Den genomsnittliga lantbruksinkomsten i EU var 18 000 euro, dvs. nästan trefaldig jämfört med Danmark och Sverige.
- Om stöden som kompenserar Finlands svåra produktionsförhållanden minskades i relation till totalavkastning ned till Sveriges nivå, en medlemsstat som ligger sydligare än Finland, skulle lantbruksinkomsten bli negativ i Finland, dvs. -4 500 euro, jämför Latukka.
Mer information:
Redovisningschef Arto Latukka, MTT, tel. (09) 5608 6220 och 0400 752 010, förnamn.efternamn@mtt.fi.
Taloustohtori på addressen www.mtt.fi/taloustohtori