Intresset för användning av havre i livsmedel har ökat under de senaste åren tack vare havrens positiva hälsoeffekter. Havren har bland annat konstaterats sänka kolesterolhalten, bromsa upp höjningen av blodsockernivån och främja tarmverksamheten. De nordiska aktörerna inom havrebranschen är för närvarande församlade på Hanaholmen i Esbo för att diskutera havrens framtid.

Havrens hälsoeffekter hänför sig närmast till halten av betaglukaner. Största delen av betaglukanerna är så kallade lösliga fibrer. Havrens positiva effekt är i alla fall inte begränsad till fiberhalten, eftersom proteinet i havren också har en bättre aminosyrasammansättning än andra typer av spannmål och passar bättre som både människo- och djurnäring. Havren innehåller mera lysin och svavelhaltiga aminosyror än andra typer av spannmål.

Havren används allmänt som livsmedel där den produceras. I länder där ingen havre odlas är den däremot rätt obekant. I Finland konsumeras fyra kilo havre per person och år, medan den genomsnittliga konsumtionen i de övriga EU-länderna är endast cirka ett kilo havre per person och år.

Finland, Sverige och Norge grundade år 2004 en havreförening med uppgift att förbättra de allmänna verksamhetsförutsättningarna och lönsamheten inom havrebranschen. Föreningen samlar aktörerna inom branschen och främjar informationsutbytet. Den gör havren och dess näringsegenskaper mer kända.

Ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet:
kommerserådet Seppo Koivula, tfn (09) 1605 2698, 040 541 8735