Av jordbruksområden har ängarna den största betydelsen för biodiversiteten. Ängarnas naturvärden bevaras dock bara om man sköter dem genom betning eller slåtter. På fredagen granskas vid Helsingfors universitet en doktorsavhandling av Juha Pykälä, forskare vid Finlands miljöcentral. Han har i sitt doktorsarbete utrett hur betning med nötkreatur påverkar antalet växtarter och artsammansättningen på fuktängar. Han har också tagit reda på varför betningen och slåttern ökar antalet växtarter.

Det framgick att betning har en positiv inverkan på antalet arter på fuktängar. Största delen av fuktängarnas växtarter gynnas av betning. Indikatorarter för naturmässigt värdefulla ängar och sällsynta arter förekom mera på de ängar som betades. Indikatorarter för värdefulla ängar är bland annat backsmörblomma och gullviva.

Naturliga störningar, exempelvis skogsbränder, är livsviktiga för en del organismarter. Människans åtgärder har minskat dessa störningar. Enligt forskningsrönen kan betning och slåtter delvis ersätta dessa störningar. Dessutom minskar de olägenheter som eutrofieringen innebär för många organismarter. Det här är av stor betydelse för bevarandet av biodiversiteten. Många arter, som ursprungligen var anpassade till naturliga störningar, är numera beroende av betning och slåtter.

De stora artmängderna på slåtter- och betesängar förklaras av flera olika faktorer. Slåttern och betningen innebär mindre konkurrens mellan arter, mindre växtbiomassa, mindre näringsämnen i marken, färre träd som växer på ängarna och effektivare spridning av växterna. Slåttern och betningen ersätter en del naturliga störningar som uteblivit och återställer delvis sådana miljöförhållanden (näringsämnen, pH och ljus) som rådde i Europa under de här växternas evolutionsperiod.

Enligt forskningsresultaten är skötseln och restaureringen av ängar en användbar metod för bevarande av biodiversiteten i jordbruksområden. Kvaliteten av ängskötseln borde dock bli bättre. Lyckad skötsel och restaurering av ängar förutsätter att reglerna för jordbrukets miljöstödsystem görs klarare och att systemet utvecklas så att det uppmuntrar till skötsel av naturområden.

Ytterligare information:
Äldre forskare Juha Pykälä, Finlands miljöcentral SYKE, tel. 0400 148 664, förnamn.efternamn@ymparisto.fi
Informatör Ulla Sonck, SYKE. tel. 040 740 2186, förnamn.efternamn@ymparisto.fi