Produktiviteten hos finska gårdar specialiserade i mjölkproduktion är ca 30 procent lägre än hos lika stora mjölkgårdar i Danmark. Trots att mängden produktionsmaterial, arbete och kapital är lika stor producerar de finska gårdarna endast 70 - 80 procent av de danska gårdarnas utbyte, t.ex. mjölkkvantiteten.

Enligt den nordiska produktivitetsjämförelsen placerar sig mjölkgårdarna i Södra Sverige på andra plats mellan de danska och finska gårdarna. De svenska gårdarnas produktivitet är ca 10 procent bättre än de finska gårdarnas men 10 - 20 procent sämre än danskarnas. Gårdarna i Norra Sverige och Norra Finland har den klart sämsta produktiviteten, dvs. till och med 40 procent sämre än hos de danska gårdarna. Någon större skillnad finns det emellertid inte mellan gårdarna i Södra och Mellersta Finland och Österbotten.

Resultaten bygger på forskningssamarbetet mellan MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) och det amerikanska Binghamtonuniversitetet. Jordbrukets regionala skillnader och tillväxt i produktivitet på de finska, svenska och danska gårdarna har undersökts med flera olika metoder.

Naturförhållanden begränsar

De danska mjölkgårdarna har närmare fyrdubbelt fler kor, och även de svenska gårdarna dubbelt fler, jämfört med de finska gårdarna. En stor gård ger större avkastning, t.ex. på grund av de fördelar som arbetsinsatsen medför.

- De mjölkgårdar som var med i jämförelsen var dock lika stora, och det går inte heller att förklara bort skillnaderna med skillnader i affärskunnande. När det gäller teknisk effektivitet är Finland och Danmark lika bra. Produktivitetsskillnaderna beror i första hand på bestående naturrelaterade nackdelar, såsom klimat och jordmån, berättar äldre forskaren Timo Sipiläinen på MTT.

Större gårdar?

De finska mjölkgårdarnas produktivitet har ökat med omkring 1,7 procent per år medan tillväxten i produktivitet hos hela finska jordbruket har från början av 1990-talet varit ca 1,1 procent per år.

En viktig faktor som ligger bakom produktivitetsutvecklingen är att gårdarna har växt i storlek. Under åren 1995-2006 har storleken på mjölkproducerande gårdar fördubblats. Åkerarealen har ökat från 26 ha till 44 ha, den årliga mjölkkvantiteten från 96 000 liter till 184 000 liter. En aktiv strukturpolitik har bidragit till att skillnaden i produktiviteten hos de finska och danska gårdarna inte längre har växt under de senaste åren. Finland har snarare tagit in lite av Danmarks försprång.

Men vi kan inte göra skillnaden i produktiviteten mindre enbart med att bygga ut gårdarna. Resultaten ger vid handen att naturen begränsar mer nyttjandet av skalfördelarna i Finland än i Danmark och Södra Sverige.

Ytterligare upplysningar:
äldre forskaren Timo Sipiläinen, tfn 0400 239 606, förnamn.efternamn@mtt.fi