Som skogsägare vinner du på att meddela alla, också mindre, utgifter för skogsbruket till skatteverket. Om inkomsterna från skogsbruket är större än utgifterna, betalar du 28 procents kapitalskatt på skillnaden. Om utgifterna för skogsbruket är större än inkomsterna, skall du ansöka om återbäring av kapitalskatten.
Sådana år då skogsbruket går med förlust, drar skatteverket av förlusten från dina övriga kapitalinkomster. Ifall du inte har andra kapitalinkomster dras förlusten av från förvärvsinkomsterna. Ifall inte heller detta är möjligt, dras förlusten av från dina framtida kapitalinkomster i tio års tid.
Deklarera inkomsterna
Skatteverket får information om många slags inkomster från skogsbruket direkt av aktörerna i skogsbranschen till exempel av virkesinköpare och försäkringsbolag. Trots att skatteverket får förhandsinformation om inkomsterna, skall skogsägaren ändå själv deklarera dessa inkomster.
Skogscentralerna meddelar skatteverket vilka finansieringsstöd för ett hållbart skogsbruk (Kemera) de har betalat ut. Skogsägaren deklarerar de arbetskostnader som återstår när det statliga stödet har dragits av som en utgift i beskattningen.
Skogsägaren skall också meddela skatteverket hur mycket virke för privata byggnadsprojekt, brännved för jordbruket eller brännved och virke för annan näringsverksamhet han eller hon har använt. Beskattningen av dessa uttag baserar sig på skogsägarens egen anmälan.
En del av utgifterna dras av som avskrivningar
Största delen av utgifterna för skogsbruket dras av på en gång som s.k. årliga utgifter. Sådana utgifter är till exempel arbetstagarnas löner, resor, plantor, frön, bränsle, smörjmedel, skogsvårdsavgifter, försäkringsavgifter samt utgifter för litteratur och utbildning.
Vissa större utgifter dras av genom avskrivningar. Skogsägaren avskriver högst 25 procent på maskiner och andra tillgångar per år. Maskinernas brukstid skall vara över 3 år och anskaffningspriset över 200 euro. Ifall inte båda gränserna överskrids, avdras de som årliga utgifter.
Skogsägaren avskriver årligen 15 procent av utgifterna för iståndsättningsdikning samt byggande och förbättrande av skogsvägar. Avskrivningarna börjar göras det skatteår då projektet blir färdigt, dvs. först då man vet de slutliga utgifterna. Skogsbrukets byggnader avskrivs beroende på byggnadstyp antingen med 20, 10 eller 6 procent.
Har du rätt till skogsavdraget?
Alla skogsägare som anskaffat sin skog mot betalning (köp eller bytesaffär) efter 1.1.1993 har rätt till skogsavdrag. Avdragsrätten gäller också skogsägare som beskattades enligt skogsarealen under skogsbeskattningens övergångsperiod (1993 - 2005).
Skogsavdraget är 50 procent av skogsfastighetens anskaffningsutgift (ifall kriterierna uppfylls) . Till anskaffningsutgiften räknas fastighetens köpesumma, överlåtelseskatt, kostnader för att göra upp köpebrevet, köpvittnets arvode, kostnader för lagfarten, eventuell lantmäterikostnad och alla andra utgifter som hänför sig till köpet.
Skogsägaren kan utnyttja skogsavdraget då han eller hon säljer virke. Skogsavdraget är då högst 40 % av de beskattningsbara skogsinkomsterna under skatteåret. Med andra ord går skattesatsen på 28 % ner till 16,8 % tills avdraget har använts i sin helhet. Skogsavdragets årliga minimibelopp är 1 500 euro, vilket förutsätter att den årliga beskattningsbara inkomsten är minst 3 750 euro.
Spara kvittorna
Spara kvittona och bokför resorna från årets början
Alla utgifter som hänför sig till skogsbruket är avdragsgilla, så spara alla verifikat. Resor som hänför sig till skogsbruket är också avdragsgilla. Reseavdraget görs antingen enligt de allmänna trafikmedlens taxor eller enligt användning av egen bil. Resorna skall bokföras i en resedagbok med anteckning om datum, rutt, körsträckans längd och orsaken till resan.
Anteckningarna och verifikaten skall sparas i 6 år
Skogsägaren returnerar årligen försäljningsdeklarationen och momsdeklarationen till skatteverket. Egna anteckningar, verifikat på utgifter och inkomster från skogsbruket, resedagböcker osv. skickas inte till skatteverket, men den skattskyldige måste spara dem i 6 år efter det att skatteåret gått ut. När som helst under denna tid kan skatteverket begära att få granska materialet.