De europeiska sjöfågelbeståndens viktigaste häckningsområden finns på finländska våtmarker. Därför har vårt land ett stort ansvar för förvaltningen av dessa häckningsmiljöer, för en stor del av dem finns i vardagsnaturen, dvs ytterom skyddsområdena i vanliga jord- och skogsbruksområden.
Våtmarkerna har stor betydelse för samhället pga de ekosystemtjänster de erbjuder. Livskraftiga våtmarker renar avrinningsvattnen, utjämnar flöden och binder atmosfärens kol. Våtmarkerna är landskapligt och för sin mångfalds skull värdefulla. De producerar betydelsefulla förnybara naturresurser, såsom bär, fisk och vilt.
10 000 hektar våtmarker väntar på iståndsättning
På landsbygden finns en ansenlig mängd våtmarker som är i behov av iståndsättning och rikligt med lämpliga platser för anläggande av våtmark. Jägarna och markägarna vill gärna utföra talkoarbete till fromma för lokala sjöfågelmiljöer och samtidigt främja vattenskyddet.
Till den av jaktvårdsdistrikten och Jägarnas centralorganisation under 2009 genomförda riksomfattande kartläggningen av våtmarker anmäldes totalt 553 våtmarksobjekt, sammanlagt över 10 000 hektar. Över 90 % av objekten ligger i vardagsnaturen på privata marker och under en tiondedel på skyddsområden eller statens marker. På nästan 60 % av de anmälda objekten hade det under de senaste hundra åren utförts dränering eller så hade vattenytan sänkts. Knappt en femtedel av objekten hade bland annat pga eutrofiering vuxit igen.
Kartläggningen av våtmarker utgör grunden för inledning av det riksomfattande projektet för iståndsättning av våtmarker och förslagen till utveckling av nuvarande finansieringssystem.
Viltet motiverar naturvårdsarbetet
Särskilt stort intresse för påbörjande av iståndsättningen av våtmarker finns enligt kartläggningen på lokal nivå när iståndsättningen främjar sjöfåglarnas livsmiljöer. Även i övrigt fokuseras de lokala aktörernas intresse ofta till viltvård och skötsel av fiskevatten, eftersom reultatet av det utförda arbetet snabbt kan ses som starkare och bättre utnyttjbara vilt- och fiskbestånd. Dessa behöver en livsmiljö med mångfald där också många fredade arter trivs.
Jägarna äger nästan en tredjedel av vårt lands areal. Å andra sidan är kring 40 % av de över 300 000 jägarna i vårt land markägare. Jägarna och särskilt odlare som jagar hör ofta till de aktivaste naturvårdarna i landsbygdens byar.
Vattenskyddet, landskapsvården, främjandet av mångfalden i naturen samt iståndsättning och vård av viltmiljöer är olika sidor av samma sak och verksamhet. Genom att sammanslå resurser samt klarlägga och förenkla nuvarande finansierings-och stödformer kan det bli möjligt att säkerställa rena ytvatten, det traditionella kulturlandskapet, mångfalden i naturen och livskraftiga vilt- och fiskbestånd.
Ytterligare info:
viltvårdsplanerare Mikko Alhainen, Jägarnas Centralorganisation, tfn (09) 2727 8124;
specialplanerare Marko Svensberg, Jägarnas Centralorganisation, tfn (09) 2727 8117
Redogörelse för resultaten av våtmarkskartläggningen mm. våtmarksfakta på JCO:s webbsajt
(på finska), sammanfattning på svenska
Tidningen Jägaren 1/2010 s. 20–25.
Mera info om naturvård och naturens mångfald i nyaste nummret av nyhetsbrevet Sarvi
