Ensilage som innehåller rödklöver smakar bra och förbättrar mjölkproduktionen hos korna. Avhandlingsforskning som gjorts vid MTT visar också att ensilage av timotej-ängssvingel som skördats på sensommaren inte kan mäta sig med motsvarande ensilage från början av sommaren.

Uppskattningsvis endast en femtedel av ensilaget på lantgårdarna innehåller numera rödklöver, eftersom rödklövern är mer krävande att odla och ensilera än gräsväxter. Forskare Kaisa Kuoppala vid MTT menar att det skulle löna sig att utöka användningen av rödklöver i ensilage betydligt.

- Rödklöver i ensilaget har ofta ökat ätandet och särskilt produktionen, sammanfattar hon.

Skördetidpunkten inverkar på fodrets kvalitet
I sin avhandlingsforskning utredde Kuoppala hur gärna korna äter ensilage som skördats under olika skeden av vegetationsperioden samt hur ensilaget inverkar på djurens upptagning av näringsämnen och deras mjölkproduktion. Mjölkens sammansättning och fodrens smältbarhet analyserades också.

Forskaren granskade första skörden av rödklöver och andra skörden av timotej-ängssvingel, som hon jämförde med timotej-ängssvingel från första skörden.

- Skördetidpunktens inverkan på hur korna äter timotej-ängssvingel från första skörden har ofta undersökts i Finland, medan man har forskat mycket mindre i växter från andra skörden, trots att nästan hälften av allt ensilage fås från andra skörden. Skördetidpunktens inverkan på rödklövern har också undersökts väldigt lite, förklarar Kuoppala.

Effektiv upptagning av energi från rödklöver
Rödklövern visade sig i undersökningen vara mycket lämplig som råvara för ensilage. Kuoppala observerade att korna kan utnyttja energin i rödklövern effektivt.

- Korna åt mindre mängder tidig rödklöver än andra ensilageblandningar, men mjölkproduktionen var ändå lika stor. Man fick alltså större produktion med mindre mängd foder, berättar hon.

Enligt Kuoppala är försämringen av ensilagets smältbarhet, som beror på skördetidpunkten, inte lika systematisk för rödklövern som vid utfodring med timotej-ängssvingel.

- För rödklöverensilaget syns inte lika tydliga paralleller mellan D-värdet som beskriver smältbarheten och ätandet eller mjölkproduktionen som man har konstaterat för gräsväxterna. Ytterligare forskning behövs för att reda ut hur vegetationsstadiet inverkar, säger Kuoppala.

Andra skörden av timotej-ängssvingel smakar inte
Av forskningen framgick att korna inte var lika intresserade av ensilage av timotej-ängssvingel som skördats vid olika tidpunkter i andra skörd som av timotej-ängssvingel skördad i första skörd, även om fodrets smältbarhet i test var lika bra. Korna producerade också mindre mängd mjölk då de utfodrades med timotej-ängssvingel från andra skörden än då de fick foder från första skörden.

Kuoppala bedömer att skillnaderna mellan första och andra skörd i fråga om hur korna äter timotej-ängssvingel kan bero på att foder från andra skörden innehåller mera växtsjukdomar, ogräs och död växtmassa än foder från första skörden.

- Korna tycker tydligen att ensilage av timotej-ängssvingel från andra skörden smakar sämre än foder från första skörden. Om möjligt lönar det sig att ge mjölkande kor foder av hög kvalitet från första skörden och använda fodret från andra skörden till att utfodra sinkor och ungboskap, tolkar hon.

AFM Kaisa Kuoppalas doktorsavhandling inom husdjursnäring "Influence of harvesting strategy on nutrient supply and production of dairy cows consuming diets based on grass and red clover silage" (Inverkan av skördestrategin på mjölkkornas upptagning av näringsämnen och deras mjölkproduktion då de utfodras med ensilage av timotej-ängssvingel och rödklöver) granskas 17.9.2010 vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet. Opponent är forskningsledare Jan Bertilsson från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och kustos är professor Matti Näsi från Helsingfors universitet.

Ytterligare information:
Kaisa Kuoppala, MTT, tfn 03 4188 2347, förnamn.släktnamn@mtt.fi