− Beslut om största tillåtna fångstmängder av stora rovdjur baseras i första hand på VFFI:s (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet) bedömning av en hållbar beskattning av stammen, konstaterar överinspektör Jussi Laanikari på jord- och skogsbruksministeriet.
Stora rovdjur tillhör de arter som enligt naturdirektivet kräver noggrant skydd. Å andra sidan vill man inte att stammarna ska växa sig för stora, bland annat för att detta lätt leder till ökade konflikter med lokalbefolkningen.
De största tillåtna fångstmängder av björn och lodjur som ministeriet beviljat för detta år har varit klart högre än VFFI:s bedömningar av en hållbar beskattning. Målet är att stoppa björnstammens tillväxt inom områden med förtätningar och skador. Man försöker även jämna ut lodjursstammens utveckling så att det inte uppstår kraftiga förtätningsområden. I bakgrunden för målen finns riktlinjerna för dessa arters vårdplaner. I Finland finns för närvarande cirka 1 600 björnar och cirka 2 400 lodjur.
Licenserna för båda dessa har ökats särskilt för renskötselområdet, där man under den senaste tiden har lyckats minska mängden skador genom riktad jakt.
Beredskap för problemsituationer genom en skadebaserad kvot
För lodjurens del infördes i år för första gången en egen kvot (60) uteslutande för att bekämpa lodjur som utgör ett hot mot säkerheten eller för att förhindra särskilt betydande skador. Denna kvot är inte uppdelad mellan storregionerna (Västra, Östra och Norra Finland), för att viltvårdsdistrikten ska kunna anvisa licenser från den gemensamma kvoten till områden där det förekommer mest problem.
− På så sätt säkerställer man att det finns licenser tillgängliga när problem uppstår. Det är mycket sannolikt att motsvarande praxis kommer att tillämpas också för björn under nästa jaktsäsong. De stamvårdande licenserna för björn tog slut i år, eftersom det inte hade fastställts någon särskild säkerhets- eller skadebaserad kvot. Då björnarna på hösten, bl.a. på grund av dålig tillgång på bär, började gå in på folks gårdar i östra Finland i jakt på mat, fanns det inga licenser kvar att använda.
Laanikari betonar att också de stamvårdande licenserna borde inriktas på individer som rör sig för nära bebyggelse.
Beviljande av extra licenser kräver nya forskningsresultat
Enligt vårdplanerna ska de stora rovdjuren hållas skygga för människor. Sådana rovdjur som regelbundet går in på folks gårdar och som inte låter sig skrämmas bort trots upprepade försök, måste avlägsnas ur stammen.
− Ett stort rovdjur som inte alls bryr sig om människans närvaro kan naturligtvis ge upphov till farliga situationer, säger Laanikari.
Ministeriet kan dock inte bevilja fler stamvårdande jaktlicenser endast på grund av att licenserna tagit slut och för att stora rovdjur går in på folks gårdar. Beviljande av extra licenser kräver att det sker en tydlig förändring i stammens storlek, som kan påvisas genom färska forskningsresultat.
− Problem kommer säkert också att uppstå i vår. Björnarna kommer att vara mycket hungriga när de vaknar ur sin vintersömn, eftersom de inte kunde proviantera med tillräckligt mycket bär under hösten. Då är det tyvärr mycket sannolikt att vissa björnar på nytt söker föda i närheten av bebyggelse.
Finska vargar återinplanteras i Sverige?
Vargens situation är annorlunda än björnens och lodjurets. Bland annat på grund av tjuvjakt har stammens storlek inte utvecklats på önskat sätt. För närvarande finns det färre än 200 vargar i Finland (den sannolika stammen är 150–185 vargar). Alla licenser för varg är för närvarande skadebaserade, och andra licenser beviljas inte eftersom stammen är så liten.
Under de senaste åren har man bl.a. försökt att stävja tjuvjakten på varg genom att höja värdet på bytesdjuren, införa grovt jaktbrott i strafflagen och effektivera myndigheternas samarbete. Europeiska kommissionen övervakar noggrant om dessa åtgärder har någon verkan, det vill säga huruvida man lyckas återuppliva vargstammen med hjälp av dem.
Sverige har bett Finland om hjälp för att fylla på sin egen vargstam. Den svenska vargstammen härrör från några enstaka vargar och lider av inavel. Finland har svarat att Finland har beredskap att hjälpa Sverige i denna fråga och att vargar vid behov kan förflyttas från det finländska renskötselområdet till Sverige.
− Man vet att endast några få av de från Finland invandrade vargarna har överlevt och kunnat ta sig till den skandinaviska vargstammens kärnområde i centrala Sverige. Av denna anledning skulle direkta förflyttningar vara vettiga ur alla synvinklar, och de skulle inte minska den finländska vargstammen eftersom man ändå tvingas ta bort de vargar som lever inom renskötselområdet på grund av de talrika skador de orsakar, konstaterar Laanikari.
Skador förorsakade av stora rovdjur enligt kalenderår (på finska)
Lodjurstammens och -bytets utveckling under 2000-talet (på finska)
Mer information:
överinspektör Jussi Laanikari, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 040 733 62 29, förnamn.efternamn@mmm.fi
Foto: Marko Jonozovic
