Matsvinnet i livsmedelskedjan är knappt 400 miljoner kilo

19.04.2012

Enligt en alldeles ny bedömning av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT är matsvinnet i den finländska livsmedelskedjan knappt 400 miljoner kilo om året. Livsmedelsindustrins svinn, som i snitt är cirka 100 miljoner kilo, kompletterar de tidigare resultaten. De främsta slösarna är fortfarande hushållen, som slösar nästan 130 miljoner kilo mat.

En första nationell totalbedömning av uppkomsten av matsvinn har gjorts inom ramen för det nyligen avslutade projektet Foodspill I, som genomfördes av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT. I matkedjan slösas i snitt 330–460 miljoner kilo ätlig mat om året.

– Sammanlagt är matsvinnet 10–15 procent av den konsumerade maten, säger projektets ansvariga ledare, forskningschef Juha-Matti Katajajuuri.

Svinnet i matkedjan har stora samhälleliga effekter.

– Produktionen av mat som slängs bort är en stor och helt onödig börda för miljön, säger forskare Kirsi Silvennoinen från MTT.

Hushållen kommer först – industrin följer efter

Det största svinnet i de olika delarna av matkedjan uppkommer i hushållen, där man årligen slänger bort totalt 120–160 miljoner kilo livsmedel som ursprungligen är ätliga.

Enligt de första undersökningsresultaten uppkommer ett svinn på 75–140 miljoner kilo årligen i livsmedelsindustrin utav produkter som ursprungligen är ätliga. Detta motsvarar i snitt cirka tre procent av livsmedelsindustrins produktionsvolym.

Forskningsassistent Heta-Kaisa Koivupuro påminner dock att endast en liten del av det svinn som uppkommer i industrin består av färdiga livsmedelsprodukter, i motsats till svinnet i butikerna, restaurangerna eller hushållen. Den största delen av industrins svinn uppkommer vid den industriella behandlingen av råvaror, då det i praktiken är helt omöjligt att undvika uppkomsten av matsvinn. Följaktligen är det inte meningsfullt att jämföra den mängd svinn som uppkommer i industrin och de senare delarna av matkedjan direkt med varandra.

– I livsmedelsindustrin uppkommer en stor mängd sidoströmmar, som alla inte entydigt kan delas in i ätliga och icke-ätliga sidoströmmar. Om man räknade in alla sidoströmmar som i princip är ätliga till livsmedelsindustrins svinn, t.ex. sidoströmmar från malning av spannmål och förädling av grönsaker, är det möjligt att industrins svinnvolym skulle stiga ännu avsevärt från den framförda bedömningen, säger Koivupuro.

Saarioinen Oy:s kvalitetschef Maarit Kyyrö berättar att ätliga sidoströmmar från industrin kan gå förlorade även för att det inte finns tillräckligt med köpare av de produkter som har tillverkats av dessa strömmar. Konsumenternas konsumentvanor påverkar på så sätt även svinnet i andra delar av kedjan än hushållen.

Mindre svinn i Finland än i andra länder

Svinnet är under 100 kilo per person i den finländska matkedjan enligt forskningschef Juha-Matti Katajajuuri, som har följt den internationella situationen. De undersökningar som gäller Europa och västländerna har gång på gång redovisat ett svinn som är väldigt mycket större, närmare 200 kilo per konsument.

– De stora skillnaderna i resultaten beror dels på olika kalkyl- och mätningsmetoder och dels på bredden på definitionen av matsvinn. I syfte att harmonisera kalkylen på matsvinnet och minska dess omfattning i riktning mot EU:s mål inleds för närvarande ett stort EU-projekt, berättar han.

I typfallet står konsumenternas andel av potten för cirka 30–40 procent, men i vissa undersökningar har man rapporterat att denna andel är avsevärt större. Den resterande delen av svinnet uppkommer i matkedjans övriga delar.

– Även om Finland inte ligger i topp vad gäller mängden matsvinn, så står den ätliga mat som vi slösar för till och med en procent av de finländska växthusgasutsläppen. Detta betyder 500–1 000 miljoner kilo koldioxidekvivalenter som släpps ut i luften helt i onödan, konstaterar Katajajuuri.

Varför slösas mat?

MTT har nyligen inlett KURU-projektet, som reder ut orsaken till matsvinnet i hushållen och letar efter metoder för att minska svinnet. Projektet reder ut vilka metoder som känns mest effektiva och enklast för konsumenterna eller de metoder som de själva eventuellt redan har använt.

Med en undersökning om avfallssammanställningen och -sorteringen bedöms den tidigare vägningsundersökningens pålitlighet, och man får en ännu tydligare bild av hushållens matsvinn.

Projektet Foodspill I finansieras av jord- och skogsbruksministeriets Kvalitetskedja och näringslivet. Förutom MTT deltar även Avfallsverksföreningen, Motiva, Arla Ingman, Valio, Ingman Ice Cream, Atria, HK Ruokatalo, Saarioinen, Kokkikartano, Handelsträdgårdsförbundet, Palmia, Tampereen Ateria liikelaitos och UniCafe samt Pakkaustutkimus – PTR.

Närmare information:
Projektets ansvariga ledare, forskningschef Juha-Matti Katajajuuri, MTT, tfn 050 3599 772
Projektchef Kirsi Silvennoinen, MTT, tfn 029 5317754
Forskningsassistent Heta-Kaisa Koivupuro, MTT, 029 5317374
förnamn.efternamn@mtt.fi

Material för evenemanget finns på adressen: www.mtt.fi/foodspill

Början av sidan