I förvaltningsplanen presenteras riktlinjerna som jord- och skogsbruksministeriet kommer att följa i förvaltningen av sälstammarna i Östersjön. Målet är att bevara sälarna som en bestående del av Finlands marina naturmiljö och dess polyforma samhällen av organismer samt att nyttja sälarna hållbart som en värdefull naturresurs.
Finlands havsområde indelas i tre förvaltningsområden
Enligt planen indelas Finlands havsområde i tre förvaltningsområden: Bottenviken-Kvarken, Sydvästra Finland och Finska viken.
Det föreslås att gråsälstammens tillväxt inom förvaltningsområdet Bottenviken-Kvarken och Sydvästra Finland i första hand begränsas genom licensbelagd jakt. Inom Finska vikens förvaltningsområde får sälstammen bli starkare. Den jakt som sker med viltvårdsdistriktens jaktlicenser ska utföras i de områden där stammen är stark och skadorna är många.
Med hjälp av jord- och skogsbruksministeriets dispenser ska det utredas om man kan inleda jakt på vikare i Bottenviken i syfte att minska skador på fiske. I detta skede föreslås att viltvårdsdistrikten inte beviljar jaktlicenser för förvaltningsområdena.
Omfattande remissomgång vid utarbetandet av planen
Olika organisations- och myndighetsaktörer samt de på vilkas näring och vardag sälar inverkar, har fått komma med kommentarer under arbetets gång. Planen bygger på en studie om lokala och nationella intressentgruppers inställning till sälar och förvaltningen av sälstammarna.
Förvaltningsplanen är tudelad. Den första delen ger bakgrundsinformation för förvaltningen av sälstammarna och presenterar gråsälens och östersjövikarens ställning i nationell och internationell lagstiftning. Vidare beskriver den första delen bland annat Östersjöns tillstånd, sälarnas biologi och stammarnas utveckling, ger en överblick av relationen mellan människor och sälar samt redogör för hur stammarna har förvaltats hittills.
Den andra delen beskriver målen och åtgärderna för förvaltningen av stammarna. Åtgärderna berör bland annat regional förvaltning av sälstammar, skydd av sälar, förebyggande av skador, informationsspridning och samarbete och beaktar de ekonomiska, sociala och bildningsmässiga kraven samt de regionala och lokala särdragen.
