Enligt direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG) ska medlemsländerna fastställa nationella handlingsplaner för energi från förnybara energikällor (NREAP). Planerna innehåller bl.a. målen och stödåtgärderna kring förnybar energi.
Nationell handlingsplan för energi från förnybara energikällor (NREAP)
Jordbrukets bioenergipotential
Ett av målen i klimat- och energistrategin på lång sikt handlar om att främja produktion av energigrödor och användning av bioenergi från jordbrukets biströmmar och gödsel bl.a. i form av biogas. Målet är att den årliga energimängden från jordbrukets biomassor uppgår till ca 4-5 TWh. Betydelsen av skogsbrukets biomassor är dock avsevärt större än jordbrukets biomassor.
Jordbrukets bioenergiresurser kan inledas i tre huvudkategorier, dvs. direkt förbränning av åkerbiomassa, rötning av gödsel och växtmassor samt tillverkning av biodrivmedel för trafiken.
Finlands nordliga läge sätter gränser för odling av många grödor som ger mängder av biomassa, t.ex. majs och elefantgräs (Miscanthus). Därför har man försökt hitta alternativa växter som lämpar sig för de nordliga förhållandena, t.ex. rörflen som är den viktigaste.
Rörflen binder upp effektivt jordmånens växthusgaser. Enligt undersökningarna kan de områden där rörflen odlas, fungera som kolsänkor. Rörflen används tillsammans med t.ex. skogsflis i värme- och elkraftverk. Den årliga odlingsarealen uppgår i dag till ca 14 000 ha. Arealen har minskat under de senaste åren bl.a. på grund av att systemet med EU-stöd för energigrödor har avvecklats och av att vissa förbränningsverk, som tagit emot rörflen, har haft tekniska problem.
Stöd till jordbruket och landsbygdens bioenergiföretag
Till systemet med finansiering för jordbrukets investeringar hör gårdsbruksenheternas värmecentraler och biogasanläggningar som utvinner energi från förnybara källor. Stödet för värmecentraler varierar enligt typ av objekt. Minst hälften av de råvaror som biogasanläggningarna använder måste komma från gården och över hälften av den alstrade energin ska användas på gården.
Former av jordbrukets investeringsstöd och maximala stöd år 2013
Med medlen för de olika axlarna i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland kan finansieras bioenergiinvesteringari landsbygdens mikroföretag . Stöd får beviljas bl.a. för vidareförädling av bioenergiprodukter, produktion av biobaserad energi eller för andra byggnadsinvesteringar inom bioenergisektorn.
Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland
Biodrivmedel i trafiken
Ett av målen i EU:s klimat- och energipolitik är att andelen förnybara energikällor i trafiken är 10 procent år 2020. Finland har höjt det nationella målet, dvs. andelen biodrivmedel i trafiken är 20 procent senast år 2020. På bränsledistributörerna har ställts ett krav att mixa en viss andel flytande biodrivmedel som är 6 procent fram till år 2016 och stiger därefter gradvis ända fram till år 2020. Största delen av kvoten uppfylls genom användning av andra generationens biodiesel. Tills vidare har vi inte några stora produktionsanläggningar som tillverkar bioetanol från spannmål eller andra jordbruksprodukter.
Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel
Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (det s.k. RES-direktivet) 2009/28/EG fastställer hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen. Endast de biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna räknas med till den nationella kvoten och kan bli föremål till exempel för skattelättnader.
RES-direktives hållbarhetskriterier:
- krav på råvarans tillverkningsplats och -metod
- krav på utsläpp av växthusgaser längs hela kedjan för produktion av biodrivmedel (jämfört med utsläpp från fossila bränslen)
- krav på kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna
- normalvärden för typiska växthusgasutsläpp från odling av vissa grödor (bl.a. vete och raps)
- anvisningar för beräkning av växthusgasutsläppen (bilaga V till direktivet)
Hos oss är det särskilt svårt att uppnå normalvärden för växthusgasutsläpp från odling, vilket beror på bl.a. våra låga skördenivåer. Det är svårt att uppnå större skördar med de sorter som vi odlar i dag.
I juli 2011 antog kommissionen Finlands rapport över växthusgasutsläpp från odling. För vissa delar i landet och vissa växter fastställdes nationella normalvärden för utsläpp av växthusgaser som odlarna kan tillämpa när de beräknar utsläppen över drivmedlets hela livscykel. Enstaka odlare kan uppnå värden som ligger under dessa om de till exempel använder stärkelsehaltiga sorter som särskilt lämpar sig som råvara till biodrivmedel och som ger mer etanol än foderspannmål. Då får odlaren eller en grupp av odlare tillämpa ett eget utsläppsvärde, som kontrollerats av en extern kontrollant, när de säljer spannmål för att användas som råvara till biodrivmedel.
Enligt RES-direktivet ska de minskade växthusgasutsläppen genom användningen av biodrivmedel och flytande biobränslen vara åtminstone 35 procent i en livscykel jämfört med fossila bränslen och
- 50 procent från 1.1.2017
- 60 procent från 1.1.2018 om produktionsanläggningen inlett verksamheten 1.1.2017 eller senare.
Om växthusgasutsläppen från odling är större än kommissionens normalvärde, ska man åstadkomma en större minskning av utsläppen i någon annan fas av produktionsprocessen. Då är minskningen 35 procent över hela livscykeln.
Att förbättra jordbrukets energieffektivitet
Målet med lantbrukets energiprogram är att spara energi och förbättra energieffektiviteten. Programmet ger lantgårdar möjlighet att låta uppgöra en energiplan hos en i energifrågor specialiserad rådgivare. I planen ingår alla de objekt där lantgården kan spara energi. På samma gång går man igenom möjligheterna att öka användning och produktion av förnybar energi.
Mer information om bioenergi
Ytterligare information om bioenergi finns att få på Bioenergiatieto.fi. Denna tjänst, som får finansiering av jord- och skogsbruksministeriet, produceras av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och ProAgria Keskusten Liitto.
